Ilona Niemi: Personae Aboenses

ABOA VETUS ARS NOVA
13.6.2026–

I juni får museikvarteret ett nytt utseende, då de fantasifulla figurerna skapade av bildkonstnären Ilona Niemi (f. 1975) dyker upp på äventyr på muren som omger museet.

Verkshelheten Personae Aboenses som förverkligats med collageteknik har fått sin inspiration från personer som bott i museiområdet och andra kända Åbobor från 1500-talet till nutid. I de stora figurerna förenas människor, djur och olika tidsepoker. Utomhusutställningen är utställd tills vidare och den kan beundras fritt från museets utsida.

Du kan bekanta dig med Personae Aboenses-helhetens personliga figurer nedan. Vem är din favorit?

1. Farten ökar (grodor)
De här discogrodorna delar energin, livsglädjen och taktsinnet med älskade musikerbröder från Åbo.

2. Flying Finn (pilgrimsfalk)
Pilgrimsfalken Flying Finn blickar mot sin hjältes, Paavo Nurmis, staty. Pilgrimsfalken är världens snabbaste fågel.

3. Rapportören Tärppästikku (genett)
I skuggan av buskaget iakttar Rapportören Tärppästikku en kattfigur som hen misstänker vara en häxa.

4. Palatsets midsommargäst (mås)
I början av 1900-talet firade Åboborna midsommaren på stadens kullar. Rettigsbrinken med sina trappor var en modern midsommarkulle där stadsborna höll till i närheten av palatset.

5. Eva och James (duva och struts)
Eva Merthens (1723–1811) familj bodde vid Stortorgets kant. I närheten bodde även den skotskfödde krigsmarskalken James Keith. Zacharias Topelius har förevigat parets kärlekshistoria i sitt verk Hertiginnan af Finland(1850).

6. Patronessan (papegoja)
På 1600-talet bodde Elin Såger på museets område. Efter att hon blev änka tog Elin över sin mans affärsverksamhet. Elin ledde Åbo handelskammare och kallades för Patronessan.

7. Bastukväll (svanar)
Det eleganta svanparet har precis tillbringat en bastukväll med sina vänner. Åren 1874–1907 fanns Aura badinrättning på området, och inom den närmaste framtiden kommer Aboa Vetus Ars Nova visa även något annat basturelaterat.

8. Anna och Anders (babianer)
Köpmannaparet Anna och Anders Baer bodde på museets område på 1700-talet. Anders inledde sin karriär som trådköpman och han växte till en betydande skeppsredare. Som änka tog Anna hand om företaget, och hon blev en av Åbos rikaste köpmän. Tillsammans med två andra änkor anhöll Anna om rösträtt för kvinnor, men anhållan avslogs.

9. Spöring (ödla)
Spöring-ödlan baserar sig på upptäcktsresanden och botanikern Herman Spöring den yngre, som deltog i kapten James Cooks första världen runt-resa. Spörings minnesmärke finns på museets vägg.

10. Valpuri (katt)
Valpuri-katten har häxliknande siargåvor och förmågan att bota med örter i sina fingertoppar. Hennes förebild är Valpuri Kyni, en kvinna som levde på 1600-talet, som utsattes för vattenprov i Aura å som den ända finländska häxan. Hon klarade provet, men blev senare av med sina öron.

11. Arno (lejon)
Arno är en hyllning till Åbobon och trädgärdsgurun, Arno Kasvi, som kan berätta allt om växter på bred Åbodialekt.

12. Karin (sjöfågel)
Sjöfågeln som blickar mot Sverige har fått sin inspiration av Karin Månsdotter (1550–1612). Karin steg till drottning från bondeståndet efter att hon gift sig med kung Erik XIV. Hon har begravts i Åbo domkyrka.

13. Fredrika (hare)
Fredrika-haren baserar sig på författaren Fredrika Runeberg, som bodde i museets knutar under sin barndom och ungdom. I sina verk diskuterade Fredrika kvinnans ställning. Hon var gift med Johan Ludvig Runeberg och är också känd för runebergstårtorna.

Källor:
Aboa Vetus Ars Nova.
Rauno Lahtinen, Turku 1911: elämää sata vuotta sitten, 2010.
Marko Nenonen, 
Valpuri Kyni – noitanainenwww.uta.fi/laitokset/historia/noitanetti, 20 May 2026. 

Ilona Niemi skildrar mänsklighet i sina verk genom andra arter. Hon är en bildkonstnär som studerat till magister i bildkonst i USA och Skottland. Hennes verk har varit utställda bland annat som en del av grupputställningar i Royal Scottish Academy (2022), Åbo konstmuseum (2007) och National Portrait Gallery i London (2002). Konstnärens privatutställningar har setts bland annat i Joensuu och Salo konstmuseum (2018 och 2014). Niemis första collagefigurgalleri var utställd utanför EMMA – Esbo moderna konstmuseum åren 2019–2021.

Upplysningar:
Terhi Tuomi
Utställningschef
terhi.tuomi@avan.fi
0400 786 053