Den Stora Konsten var en drivfjäder som fick Paananen att skapa mångdisciplinärt och fördomsfritt. Han var kompositör, arrangör, pianist, poet och konstmålare. Utställningen är Paananens museidebut.
Jag hade hoppats få se gryningen av min konst. Nu, i min kists natt, finner jag ingen strömbrytare.
Men kanske någon en dag tänder ljuset i min konst och förvandlar min kista till ett palats. – Matti Rag Paananen
Måla tavlan snabbt. Livet är kort. – Matti Rag Paananen
Förvånansvärt produktiva konstgeniet Matti Rag Paananen (1939–2022) började måla år 1979. Hans bildkonstnärliga produktion omfattar cirka 700 målningar.
Merparten av Paananens målningar finns fortfarande i Ragala, Paananens hem i Hirvensalo i Åbo, där han bodde större delen av sitt liv. Gården är i sig ett allkonstverk och vaggan för hans konst.
Paananen var självlärd bildkonstnär och kändes igen av sin särpräglade stil. Man kommer ihåg honom som en excentriker med en livlig fantasi och stark arbetsetik. Paananen var mycket väl invigd i västerländsk målarkonst och beundrade särskilt den tidiga parisiska modernismen (Picasso, Monet, Toulouse-Lautrec och van Gogh).
Gemensamt för nästan alla hans målningar är återanvända dekorativa ramar. Han målade med akrylfärger på träfiberskivor gjorda i ramarnas mått. I verk av reliefkaraktär använde han formbar akrylmassa. Ofta lade han till olika sorters slipade stenar, glaspärlor, sedlar och mynt, frimärken eller textsnuttar till verken.
Motivet för målningarna är sprungna ur musik, resor och aktuella nyhetsämnen. Han gjorde sina mest abstrakta målningar om jazz, och många målningar innehåller notskrift, konstnärens prat. Kompositioner och dikter blev ofta också målningar.
Resorna som Paananen gjorde till Östafrika (1990, 1991 och 1996), Sydamerika (1987 och 2005), Grenada (1994–1995) och Paris (1999, 2004, 2006 och 2007) var stora inspirationskällor för hans konst. När Paananen bodde på Masaifolkets marker i Kenyas och Tanzaniens område målade han en hel del målningar i resestorlek och skrev dikter. I Amazons regnskogar komponerade han en symfoni som senare fick sällskap av landskapsmålningar.
Målningar med Paris som motiv, av vilka det finns nästan ett hundratal, utgör en stor helhet i Paananens produktion. I dem skildras öppna platser i Paris och dess mest berömda byggnader. Av Notre Dame-katedralen och basilikan Sacré-Cœur finns det flera varianter, vars stil blir gradvis expressivare.
Paananen målade även ett stort antal självpoträtt: en del var porträtt i olika storlekar av honom själv, vars stil varierade från naturalism till naivism och helgonbilder. Paananen har placerat sig själv i många miljöporträtt som skildrar Paris – stundom i tiotal, i flera personer.
Motiven i målningarna från Paananens sista år härrör sig från världshändelser och nyhetsrubriker. Ännu på 2020-talet, under hans sista levnadsår, skildrade Paananen Covid-19-pandemin, Rysslands anfall i Ukraina och branden i Notre Dame-katedralen.
Matti Rag Paananen (1939–2022) är en multidisciplinär konstnär: musiker, tonsättare, poet och bildkonstnär.
Sin musikerkarriär inledde han som restaurangpianist på 1960-talet. Som jazzpianist samarbetade han med flera kända artister, såsom Paroni Paakkunainen, Ilja Saastamoinen och Vesa-Matti Loiri. Hans andra officiella namn var Rag, eftersom han älskade ragtime-musik och Scott Joplin ända sedan han var ung.
Paananen komponerade sju symfonier och flera tiotals albumhelheter. Hans huvudverk är Tuhannen ja yhden yön laulut (Sånger om Tusen och en natt) (1977–1993) som består av 1 001 delar. Han blev också upptagen i Guinness rekordbok för att ha komponerat världens längsta verkshelhet. Verket Vuoden päivät (Dagar i ett år) (1964–1970) består av 366 delar och tar 42 minuter att framföra på piano. Andra betydande verk är bland annat Horoscope (1972) och Amazon (1989).
Som poet har Paananen skrivit aforismsamlingen i 10 delar Taide ja nerous (Konst och genialitet) (2010–2015) med 3 000 sidor insiktsfulla tankar om konst. Sina tankar om konst har han dessutom skrivit i verket Taiteen käsikirja eli Varjojen loisteessa (Handboken för konst eller i skuggornas sken) (1996) samt publicerat två diktverk. Prinsessan testamentti (Prinsessans testamente) (1988) är ett musik- och diktverk om lidandet bland offren för narkotika samt förlust. Savanni – runollinen kertomus Itä-Afrikasta (Savannen – en poetisk berättelse om Östafrika) (2008) samlar hans reseupplevelser förenade med poesi och fotografier.
Utöver dessa har Paananen gett ut nothäften och skapat musik för filmer och dokumentärer.
Paananen fick Åbo stads konstpris år 1985 och konstnärspension av staten år 2009.
Paananens bildkonst har ställts ut sällan, bland annat på Valmet Oy Pansiovarvet (1983) och i Åbo Kulturcentrum (1992). Konstnärshemmet Ragala var öppet för allmänheten en gång i månaden under flera års tid.
År 2024 fiok Paananens bildkonst äntligen större synlighet: På Manillafabriken i Åbo ordnades en mer omfattande minnesutställning och i Sankt Henriks ekumeniska konstkapell hölls utställningen Temppeleitä Pariisissa (Tempel i Paris). Konstnären Anu Tuomi ansvarade för att kuratera båda utställningarna.
Den senaste tidens intresse för Paananens konst är sprungen ur kulturföreningen Riskiryhmä ry:s aktiva satsningar. År 2024 genomförde Riskiryhmä en serie teaterförställningar Taide pitkä, elämä pätkä i Ragala. På initiativ av gruppen ses en diger retrospektiv utställning och första utställning på museum av Matti Rag Paananen i Aboa Vetus Ars Nova.
Tilläggsinformation
Niina Tanskanen
utställningsamanuens
niina.tanskanen@avan.fi
040 585 4499